Mariestad.

Vi flyttade till Mariestad 1 december 1964, då jag började ett arbete på Electrolux.

Mats rum.

Sovrummet.

Gerd i det nya köket.

Vår balkong.

Vår lägenhet var de två nedersta fönstren till vänster.

Vår balkong var den på hörnet.

Gerd fyller 30 år. Vid detta tillfälle övernattade Britt och Nisse på hotell i Mariestad.

Staden.
Eftersom M:s lokalisering hade politiska skäl förblev stadens läge länge handelsmässigt ofördelaktigt. Både Göta kanal och Västra stambanan undvek den lilla staden, som dock utvecklade en mindre hamn vid Tidans mynning. År 1874 fick M. egen smalspårig järnväg till Moholm på Västra stambanan och senare även till grannstäderna. Stationshuset byggdes 1909 i jugendstil.
Stadscentrum försköts från hamnen i väster mot stationen i öster, där Nygatan med Nya Torget i dag har de större affärerna och varuhusen. Efter en stadsbrand 1895 återuppbyggdes centrala M. med stenhus i större regelbundna rutkvarter samt med den breda Esplanaden som park- och brandgata.
En småskalig trähusbebyggelse finns dock bevarad kring kyrkan. Vid Tidans mynning har samlats nya länsstyrelsen på ena stranden samt fängelse, polishus och skatteförvaltningens byggnad på den andra.
Historia. M. grundades 1583 vid Tidans mynning mot Vänern av hertig Karl (sedermera Karl IX) och namngavs efter hans första gemål, Maria av Pfalz. På en ö i ån fanns redan en huvudgård, sedermera Marieholms kungsgård, med ägor knutna till hertigen. Grundandet innebar att det närbelägna Ullervad förlorade sin roll som urbaniserat samhälle.
M:s näringsliv dominerades av seglationen på Vänern och handeln på Värmlands bergslag. Konkurrensen med de andra vänerstäderna ledde vid 1600-talets mitt till att städernas marknader och torgdagar öppnades för konkurrenterna. År 1584 blev staden säte för superintendenten över bl.a. Värmland. Stiftsbildningen var en medveten åtgärd för att motverka katoliseringstendenser i Skarastiftet under Johan III:s tid. År 1647 flyttades superintendenturen till Karlstad. Från 1660-talets början blev M. residensstad för Skaraborgs län. M. var ännu på 1760-talet en småstad med något över 900 invånare. Källa: NE.

Vi bodde vid krysset på Drottning Kristinas väg.

Vänern, Sveriges största sjö; 5 650 km2. V., som ligger 44 m ö.h., avrinner genom Göta älv (medelvattenföring 540 m3/s) och är reglerad vid utloppet (regleringshöjd 1,7 m). Volymen är 153 km3, varav 9,4 km3 är reglerbara, och V. är därigenom Sveriges största regleringsmagasin (flerårsmagasin för kraftverken i Göta älv). Medeldjupet är 27 m och största djup 106 m. V. har ett stort tillrinningsområde, 41 150 km2. Klarälven från norr är det största tillflödet; från söder kommer bl.a. Tidan och Lidan. V. består av två huvudbassänger: Värmlandssjön och Dalbosjön. Båtar på Göta kanal korsar V., och fartyg på högst 5,3 m djupgående kan gå upp genom Trollhätte kanal från Göteborg till vänerhamnarna. V. är direkt dricksvattentäkt för 150 000 människor. Trots stor tillförsel av växtnäringsämnen söderifrån, är V. oligotrof (näringsfattig). I norra delen finns höga halter av tungmetaller från skogsindustrier. Sjön är också recipient för avlopp från industrier och kommunala avloppsreningsverk, men utsläppen har minskat kraftigt; sedan 1970-talet har siktdjupet nästan fördubblats. I V. fiskas siklöja, gös, gädda och lax. Namnet (1100-talet Væni, avskrift) återgår på ett fornsvenskt Vænir, som snarast sammanhänger med orden vån 'förhoppning' och vän 'hoppingivande', 'vacker'. En möjlighet är att Vænir bildats till ett gammalt namn på Göta älv, ett insmickrande noanamn Van 'förhoppningen'. Källa: NE.

Stadsvyer

Staden M. var till 1647 stiftsstad, och kyrkan i M. kallas fortfarande domkyrka. Den är byggd av sten 1593-1619 efter mönster av Klara kyrka i Stockholm och har tresidigt kor, torn samt två korsarmar inrymmande vapenhus och sakristia. Kyrkan har eldhärjats 1693 och 1752.
Den nuvarande tornspiran tillkom vid en restaurering 1903-05 efter Folke Zettervalls ritningar. Altaruppsatsen och predikstolen är rikt skulpterade; altaruppsatsen tillkom 1701 och predikstolen torde vara samtida. Källa: NE.

Marieholms Kungsgård blev 1660 landshövdingeresidens.