sin "historik", han var då 81 år.
Det blev 11 sidor i en anteckningsbok och
de visas här kompletterade med några bilder.
Editor's note: transcribe and translation added with the help of AI (Gemini).
|
Jag bad min far att han skulle skriva ned sin "historik", han var då 81 år. Det blev 11 sidor i en anteckningsbok och de visas här kompletterade med några bilder. Editor's note: transcribe and translation added with the help of AI (Gemini). |
|
|
1. "Min far var född i Tuna Kalmar län 1863 och avled 1918 i Vinterbo Halltorp Socken Kalmar län och är begravd där.
Sjukdomar, en period vatten i lungsäcken, och dålig mage förkortade hans liv.
namnet Emil Ossian Larsson"
(English) My father was born in Tuna, Kalmar county, in 1863 and passed away in 1918 in Vinterbo, HalltorpSocken parish, Kalmar county, and is buried there. Diseases — a period with fluid in the pleural cavity (pleural effusion) and a bad stomach—shortened his life.  |
 |
|
2. "Min mor Anna Matilda Johansson var född i Ramshult Kisa 1872 och avled i Ålands Sanda 1927 och är begravd där.
Invärtes sjukdomar förkortade även hennes liv.
Hennes far Melker Johansson hustrun Matilda, min mormor, ägde o brukade Ramshult hela sin tid.
Där var fem torpare som gjorde vissa dagsverken vid gården.
Mina föräldrar gifte sig 1890 i Ramshult o där såg jag dagens ljus 1893,
mina föräldrvar nyfikna på Amerika och far reste ..." (English) My mother Anna Matilda Johansson was born in Ramshult, Kisa, in 1872 and passed away in Ålands Sanda in 1927 and is buried there. Internal illnesses shortened her life as well. Her father Melker Johansson and his wife Matilda, my maternal grandmother, owned and farmed Ramshult all their time. There were five crofters (cotters) there who did certain day labor at the farm. My parents married in 1890 in Ramshult, and there I saw the light of day in 1893. My parents were curious about America, and father traveled  |
 |
Vill du läsa mer om Ramshult?
 |
Ramshult Gerd vid vespan 1957  |
|
3. " ... över för att undersöka möjligheterna till utkomst som farmare. Där var då en dålig president o som det bedömdes: tiderna var dåliga o tryckta o han kom hem efter två år. Kusin Signe o jag roade o levde oss så fram där 4 år och gynnades mycket av min kära mormor som avstyrde många risbastuer som hotade i bakgrunden. 1897 köptes Bankestad (nergård) i Hägerstad 16000, 50 tld. ganska styv lera; gamla hus; vad som var: 2 par oxar, 1 par hästar, omkr. 12 kor intet fanns av mod. maskiner; i hela socknen fanns 1 slåttermaskin. 2 drängar o 2 pigor städ- " (English) ... over [to America] to investigate the possibilities of making a living as a farmer. There was a bad president back then, and as it was judged: times were bad and depressed, and he came home after two years. Cousin Signe and I amused ourselves and lived on there for 4 years, favored much by my dear grandmother who averted many birch-rod thrashings that threatened in the background. In 1897, Bankestad (Nergård) in Hägerstad was bought for 16,000 [SEK], 50 tunnland [~60 acres] of rather stiff clay; old houses; what was there: 2 pairs of oxen, 1 pair of horses, about 12 cows. Nothing existed in terms of modern machinery; in the whole parish there was 1 mowing machine. 2 farmhands and 2 maids were hired— | |
 | |
Hugo med sin morfar och mormor  |
|
4.
" ...jades. Vid tröskning körde jag ett par oxar i "vandringen".
Efter 4 år hölls auktion och arendator (Ålander, statare från Stjärnevik)
fick tillträde, arrende 800 var lågt.
Sista året började jag skolan som hölls av en inom socknen kringflyttan-
de skräddare, var omkr 8 i klassen och läraren sydde på kläder emellanåt under lektion. 1901 flyttade
vi till Linköping. Storg. 71 tr. in på gården ganska enkelt. Efter endast ett
år fick vi bättre bostad med 3 r.o.k. på nedre på Drottninggatan 10, 250 pr
år. Där upplevde jag min lyckligaste tid. Far hade arbete på snickeriverkstad, jag gick på Törnings privatskola, 30 kr. pr. termin förberedande ... " (English) —were hired. During threshing, I drove a pair of oxen in the horse mill ("vandringen"). After 4 years, an auction was held and a tenant farmer (Ålander, a statare [agricultural worker] from Stjärnevik) took possession; the rent of 800 [SEK] was low. The last year I started school, which was taught by a tailor who moved around within the parish. There were about 8 in the class, and the teacher sewed clothes now and then during the lesson. In 1901 we moved to Linköping, Storgatan 7, 1 flight up into the courtyard, quite simple. After only one year we got a better apartment with 3 rooms and a kitchen on the lower floor at Drottninggatan 10, 250 [SEK] per year. There I experienced my happiest time. Father had work at a carpentry workshop, and I attended Törning's private school, 30 SEK per term, preparatory division. |
 |  |
 |
 |
|
5. " ... till läroverket. Framtidsutsikterna då de ingav fröjd åt ungdomssinnet, men katastrofen var inte
långt borta. Efter fyra år hade min morfar förslaget att göra utdelning på 4000 kr till var och en
av sina 3 barn: Anna, Karl o Frida. Han bjöd oss torpet Mossen som då
var under Ramsh. (namnändrades till Ramstorp) om vi bara ville
flytta ifrån stan, att bo i stad kunde han inte tänka sig. Ramsh.-bonden
Melkersson såg med grämelse att det bästa torpet skildes från gården. Två tunl. mycket stenig åker
lika mycket slåtteräng förtio tunl. bra skog, två km. sjöstrand till Verveln ..." (English) ...[preparatory] for secondary school. The future prospects then brought joy to the youthful mind, but disaster was not far away. After four years, my maternal grandfather proposed distributing 4,000 SEK to each of his 3 children: Anna, Karl, and Frida. He offered us the croft Mossen, which was then under Ramshult (the name was changed to Ramstorp), if we would only move away from the town; living in a town was something he could not imagine. The Ramshult farmer Melkersson saw with chagrin that the best croft was separated from the farm. Two tunnland [~2.4 acres] of very stony arable land, the same amount of meadowland, forty tunnland [~48 acres] of good forest, two km of shoreline along Lake Verveln. |
 |
 |
 |
|
6. " ... med bra fiske på vårarna o kräftfiske på sensommarn. Mor var inte glad åt
att komma till det slitiga bondjobbet igen men far ville, han tänkte på
fina jaktmarker med hare o tjäder. Torpet var också värt dubbelt mot 4000 kr. Vi kom dit mitt i vintern med mycket snö, en gammal
grå kåk, ett rum med helt öppen eldstad o kök, en trappa upp ett rum. Efter tre
år flyttade vi in i nybyggt emellertid.
Far fortsatte bygga. Därtill lät han bygga stor lagård i Bankestad. Ständig
stenröjning och "hägne" av gärdesgårdar, där kunde inte bli pengar
eller småslantar över för personligt bruk men i stället ett ständigt slavens släp. " (English) ...with good fishing in the springs and crayfish fishing in late summer. Mother was not happy about returning to the grueling farm work again, but father wanted to; he thought of fine hunting grounds with hare and capercaillie. The croft was also worth twice as much as 4,000 SEK. We arrived in the middle of winter with a lot of snow—an old gray shack, one room with a completely open hearth and kitchen, and upstairs one room. After three years, however, we moved into a newly built home. Father continued building. In addition, he had a large barn built in Bankestad. Constant stone clearing and fencing of wooden fences (gärdesgårdar); there could be no money or spare change left over for personal use, but instead a continuous slave's toil. | |
 | |
 |
 |
|
7. "... mitt kräftfiske gav mig emellertid anspråk men – 25 öre tjoget – ack.
Summa 40 kr. på en säsong blev det några gånger. Utsikten åt o över
sjön var min o mors enda glädje vill jag påstå, den var exelent.
Djur: tre kor o ungnöt, en häst, får två grisar, höns.
Efter värnplikt o två års mobilisering vid flottan i Karlskrona kom jag hem
hösten 1917 till Vinterbo i Halltorp som de hade köpt 1915. Jorden var
dålig, 500 tunl. skogsmark men all timmerskog var avverkad, vi sålde
gården 1918 med god förtjänst och flyttade till Kalmar. Jag reste strax upp till Stockholm o jobbade i handelsträdgård " (English) ...however, my crayfish fishing gave me something to claim, but – 25 öre per score [20 crayfish] – alas. A total of 40 SEK per season, it came to a few times. The view towards and over the lake was, I would claim, mine and mother's only joy; it was excellent. Animals: three cows and young cattle, one horse, sheep, two pigs, chickens. After military service and two years of mobilization with the navy in Karlskrona, I returned home in the autumn of 1917 to Vinterbo in Halltorp, which they had bought in 1915. The soil was poor, 500 tunnland [~600 acres] of forest land, but all timber forest had been harvested. We sold the farm in 1918 at a good profit and moved to Kalmar. Shortly after, I traveled up to Stockholm and worked in a commercial market garden. | |
 | |
 |
 |
|
8. " ...på Värmdö en sommar o på Lidingö en vinter. Därpå tog jag körkort på en
bilskola, det kostade 200 kr. Fordringarna var inte stora på våren 1919
jag kunde fått plats hos en villaägare i Stockholm utkant, han hade 1 ko som
många villaägare hade försökt hålla sig med under de svåra krigsåren, men
jag reste hem till Kalmar. Så reste jag strax över till Gotland o hälsade
på hos en lantbruk. som varit vår granne i vår gamla hemtrakt. Våren 1920 köpte jag ett jordbruk 30 tunland med svingård (100 grisar) i södra kanten av Visby men köttpriserna gick ned efter världskriget. Det blev förluster o affären fick gå tillbaka." (English) ...on Värmdö one summer and on Lidingö one winter. After that, I got my driver's license at a driving school; it cost 200 SEK. The requirements were not high. In the spring of 1919, I could have gotten a job with a homeowner on the outskirts of Stockholm. He had 1 cow, which many homeowners had tried to keep during the difficult war years, but I traveled home to Kalmar. Then I went right over to Gotland and visited a farmer who had been our neighbor in our old home region. In the spring of 1920, I bought a farm of 30 tunnland [~36 acres] with a pig farm (100 pigs) on the southern edge of Visby, but meat prices dropped after the World War. There were losses, and the deal had to be rescinded. | |
 | |
 |
 |
|
9. "Ålands i Sanda och det blev skuldsättning. Uppgift 60 tunl. åker 10 tunland
skog. 1 jan. 1929 gifte jag mig o i slutet
på det året fick vi vår son Lennart. Ett
år därefter fick jag astma; det var
icke ärftlig utan blev av överansträngningar o förkylningar. 1936 sålde vi
Ålands, flyttade över o köpte Häggebo V.
för 9700 kr. - 15 tunl åker o äng, 1 tunl. skog
1964 såldes det för 46 000 kr. då var det
mycket förbättrat o bebyggt. Byggnadsingenjör Erick Barrbo Linköping var
köpare. Hans änka är ännu ägare.
De 3 sista åren var jorden utarrenderad
till Bertil Andersson. Och -64 skaffade Ingvar oss lägenhet på Djurgårdsg.
Ägare var fru Björkman med sin e. oskiljaktiga 2 svarta pudlar. "
10. "När femåriga hyreskontraktet var utlöpt hade vi då turligt att flytta in i vår nuvarande insatslägen- het Järdv. 72 A ins. 3 984 kr. Hyran vid tilltr. 404,92 1.9 1969 idag april -74 515,82 " 11. "Min morfar skall ha en eloge, han talde om hur svårt det var på hans tid att få in kontanter. De slöt sig samman några grannar o körde ända till Norrköping med produkter o slakt för att få köpare. De måste vara beredda på överfall under färdvägen. Han dog 1906 i lunginflammation, 65 år gammal. Femton år gammal fick jag efter mycken strid en liten billig fiol och i två vintrar kuskade jag den dryga vägen till kantor Gustavsson i Kisa nära en mil o fick undervisning. Då han såg det gick bra erbjöd han sig o reste till Linköping o köpte fiol. Astman var svår med andnöd de första vintrarna men vände till godartad form efter jag varit på Tranås kuranstalt 3 gånger, 2 månader åt gången. Sommartid var jag alltid arbetsför." (English) ... Ålands in Sanda and it led to indebtedness. Description: 60 tunnland [~72 acres] of arable land, 10 tunnland [~12 acres] of forest. On Jan 1, 1929, I married, and at the end of that year we had our son Lennart. One year after that I got asthma; it was not hereditary but came from overexertion and colds. In 1936 we sold Ålands, moved over and bought Häggebo V. for 9,700 SEK – 15 tunnland of arable land and meadow, 1 tunnland of forest. In 1964 it was sold for 46,000 SEK; by then it was much improved and developed. Construction engineer Erick Barrbo from Linköping was the buyer. His widow is still the owner. The last 3 years the land was leased out to Bertil Andersson. And in -64, Ingvar got us an apartment on Djurgårdsgatan. The owner was Mrs. Björkman with her 2 black poodles. When the five-year lease contract had expired, we were fortunate enough to move into our current tenant-owned apartment (insatslägenhet) at Järdv. 72 A, equity/deposit (ins.) 3,984 SEK. The rent at takeover was 404.92 [SEK] on Sept 1, 1969, today April -74, it is 515.82 [SEK]. My grandfather deserves praise; he spoke of how difficult it was in his time to get cash. A few neighbors joined together and drove all the way to Norrköping with produce and slaughtered meat to find buyers. They had to be prepared for attacks along the way. He died in 1906 of pneumonia, 65 years old. At fifteen years old, after much struggle, I got a small, cheap violin, and for two winters I trekked the long way—nearly a Swedish mile [~10 km]—to cantor Gustavsson in Kisa to receive lessons. When he saw that I was doing well, he offered to go to Linköping and bought a violin. The asthma was severe with shortness of breath the first winters, but turned into a mild form after I stayed at Tranås health resort (kuranstalt) 3 times, 2 months at a time. During the summer time, I was always fit for work. |
   |
|
Länkar Brevkonversation Farmors, fars och mors betyg Stamträd Till början Till Släktforskning |