Hudiksvall, centralort (stad) i Hudiksvalls kommun, Hälsingland (Gävleborgs län), 50 km n. om Söderhamn; 15 400 inv. (1996). H. är en industri-, handels- och servicestad med stor hamn vid Hudiksvallsfjärden. Sysselsättningen domineras av den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin. I H. finns Hälsinglands museum, och strax nordväst om staden finns en inrikesflygplats.
Historia. H. fick stadsprivilegier av Johan III 1582. Staden anlades i anslutning till en äldre hamn- och marknadsplats. Gynnsamma handelsprivilegier bidrog till att ge det äldsta H. en expansiv utveckling, och H. var ca 1630 Norrlands största stad efter Gävle.
Stormaktstiden slutade med den största enskilda katastrofen i H:s historia: år 1721 anföll ryssarna, och staden brändes i grunden.
Den starka expansionen kan främst tillskrivas trävaruhandeln, och H. utvecklades under senare delen av 1800-talet till en av Sveriges främsta exporthamnar för trävaror.

Vi stannade för natten vid Stavregårdens stugby, jättedyrt 175 kr. Det här är strax utanför Sundsvall.
Summering av dagen: Sol molnfri himmel och medeltemperatur +23. 92430 km.

Sundsvall, centralort (stad) i Sundsvalls kommun, Medelpad (Västernorrlands län), 56 km s. om Härnösand; 49 020 inv. (1996). Bebyggelse. Det äldsta S. låg ca 1 km väster om dagens stadskärna. År 1648 flyttades staden och byggdes upp efter en regelbunden rutnätsplan.
Med sitt goda läge mellan Indalsälvens och Ljungans mynningar blev S. huvudcentrum för 1800-talets snabba sågverksutveckling. Staden växte snabbt, och 1886 byggde Sundsvalls Enskilda Bank sitt palatsliknande hus vid Vängåvans nya park.
Mitt i denna snabba utveckling inträffade en förödande stadsbrand 1888, då nästan hela stadskärnan förstördes. Ett nytt centrum byggdes upp under 1890-talet. Vid Esplanaden, Storgatan (numera gågata) och Stora torget finns de främsta exemplen på den unika stenstad som växte fram. Byggnaderna speglar en blandning av stilideal, och små skyltar på varje hus upplyser om dess byggnadshistoria. År 1986 färdigställdes Kulturmagasinet, en inglasad galleria mellan nedlagda och restaurerade hamnmagasin, som hyser museum och bibliotek.

Lördag 6/7.
Kl. 7.45 fortsatte vi vår färd. kl 10 rastade vi vid Lunde gästhamn. Här är väldigt vacket vid Bottenhavet, med vågskvalp och solglitter på vattnet. Vi har även sett monumentet åver Ådalskravallerna.

Ådalskravallerna, sammanstötning 1931 i Ådalen mellan militär och demonstrerande arbetare. Vid en arbetskonflikt vid Graningekoncernen i Ångermanland tillkallade arbetsgivaren ett sextiotal frivilliga stuveriarbetare för att utföra ekonomiskt viktiga lossnings- och lastningsarbeten. De förlades till Lunde nära Ångermanälvens mynning. I samband med ett demonstrationståg till det närbelägna Sandviken 13 maj utsattes några av strejkbrytarna för misshandel från kommunistiskt håll och länsstyrelsen rekvirerade polisförstärkning och militär trupp. På kommunistiskt initiativ proklamerades allmän arbetsnedläggelse i hela Ådalen. I samband därmed anordnades 14 maj (Kristi himmelsfärdsdag) ett demonstrationståg från Frånö till Lunde, och en ryttarpatrull, som sökte hindra demonstranterna från att tränga in på avspärrat område vid Lunde, utsattes för stenkastning. Den befälhavande officeren kommenderade då eld mot de framryckande, varvid genom direktskott, vådaskott och riko schetter fem personer dödades (däribland en ung icke demonstrerande kvinna) och fem sårades. Följande dag införde länsstyrelsen arbetsförbud för de arbetsvilliga och militär och ordningsmakt hemsändes. Händelserna väckte en våldsam upphetsning i riksdag och press. De i händelserna engagerade civila och militära myndighetspersonerna ställdes efter särskild utredning under åtal men frikändes. Några tidningsmän dömdes för tryckfrihetsbrott men erhöll amnesti. Några åtal mot demonstranterna från 14 maj förekom ej, men fällande domar avkunnades mot tre personer för misshandeln föregående dag, och dessa erhöll ej amnesti. En följd av det inträffade blev upprättandet av en statlig poliskår (Statspolisen).
Sandöbron, bågbro i armerad betong som tidigare förde E4 över Ångermanälven vid Lunde i Kramfors kommun. S:s armerade betongbåge skulle ursprungligen gjutas i en form bestående av en träbågställning, endast understödd vid landfästena. Under pågående gjutningsarbete störtade emellertid denna bågställning samman, varvid 18 arbetare omkom. En ny bågställning, understödd av pålar, fick byggas och bron stod till slut färdig 1943. Med sin 264 m långa båge var S. under 20 år världens längsta betongbågbro. S. utnyttjas numera enbart för lokal trafik, eftersom E4 sedan 1997 leds över Höga kusten-bron.

Vi rastade utanför Örnsköldsvik vid en liten badplats och äter sik och tunnbröd, tidigare har vi sett Skuluberget, men vi var bara framme vid linbanan.
På eftermiddagen gjorde vi ett besök i Umeå, i mitt tycke den finaste av Norrlands städer, som vi hittills har sett.
Den vackraste vägsträcken var från Sundsvall till ett par mil norr om Örnsköldsvik.

Umeå, centralort (stad) i Umeå kommun, Västerbotten (Västerbottens län); 68 490 inv. (1996). U., som ligger vid Umeälven och Europavägarna 4 och 12, är en betydande industristad samt residens- och universitetsstad. Staden har flygplats, belägen strax sydöst om stadskärnan, samt regemente (I 20/Fo 61). I U. har Norrlandsoperan sitt säte. Som teater och konsertlokal fungerar också Umeå folkets hus. Staden är ett betydande jazzcentrum och har även en årlig kammarmusikfestival.

Bebyggelse. År 1895 utvidgades staden mot norr, varvid järnvägsstationen placerades vid en halvcirkelformad öppen plats i förlängningen av Rådhusesplanaden. Umeå universitet (invigt 1965) är placerat i U:s östra utkant och byggdes kring en öppen plats enligt den amerikanska campusmodellen.

Historia. År 1588 gjordes ett misslyckat försök till stadsgrundning i anslutning till U. kyrka, där det sedan tidigare fanns en handelsplats. Ett nytt försök genomfördes 1622, då U. gavs s.k. interimsprivilegier, men först från ca 1640 tog den demografiska och ekonomiska utvecklingen fart: U. blev residensort för landshövdingen i Västerbotten och fick 1646 definitiva stadsprivilegier. Under stora nordiska kriget drabbades det av ryska attacker; bl.a. blev staden nedbränd 1714.

Kafferast tog vi vid Vännäs, fast vi var inte med på forsränning.

Kvällsmålet intog vi vid Vindelälven, platsen hette Hjuken.
Vi övernattade i en stuga på Åmsele camping. En liten stuga för 80kr.
Det fanns mängder av myggor som kom fram ur springorna inuti stugan när vi skulle sova, de var mycket besvärliga, de lät som surrande jaktplan när de kom och satte sig för att suga blod.
Slutsummering av dagen : Samma som gårdagen. 92940 km.

Söndag 7/7. Den här morgonen kom vi iväg kl 8.40.
Vi har nu varit vid Mårdseleforsen, den består av flera holmar och öar.

Kafferast togs vid Husbondliden, uppe på fjället, vi hade fullt krig med alla knott och flugor.

Myskoxe och Berguvar.
Lycksele Djurpark fick ett besök på eftermiddagen, här finns fjällvärldens djur och akvarium med fisk som förekommer i älvarna.

Vormsele hemslöjdsutställning och hembygdsmuseum fick ett besök. Hemslöjden som säljs är tillverkad av bygdens folk.

Eftermiddagskaffe vid Likaforsen, Björksele, det var fin miljö men njutningen försvårades av miljontals av myggor.
Det är fortfarande Vindelälven.

Vi har just bestigit fjället Nalovardo 762,2 m. ö. h. det var inte så jobbigt för vi kunde åka bil nästan ända upp! Gerd skriver vykort.
I toppstugan åt vi våfflor med grädde och mylta och kaffe, muns!

Natten tillbringade vi i den här stugan i Sorsele, den kostade 120 kr och den var bra. Slutsummering: En trevlig dag, med samma väder och temperatur som föregående dagar. 93220 km.

Måndag 8/7.
Kl 8.45 fortsätter vi vår färd.

Nu har vi lämnat Vindelälven och är på väg till Umeälven och Storuman. Här har vi tagit kaffepaus vid Sandsjön. I Storuman handlade vi lite småsaker.

Nu när vi åker utmed Umeälven, så är vi på "Blå vägen" och på väg till Tärnaby. På långt håll ser vi snö på fjälltopparna, det är mycket vackert och imponerande.
Lunchen åt vi vid Slussfors vid norra delen av Storuman.

Ryfjället 1413 m. ö. h. i gamla tider ett heligt fjäll för samerna.

Samegårdens museum över samernas liv och slöjd fick ett besök på eftermiddagen, det ligger nära Tärnaby, här tog vi också en kaffepaus.
För natten har vi hyrt en stuga på Tärnaby camping.
Torget i Tärnaby.

Tärnaby, tätort i Storumans kommun, Lappland (Västerbottens län), 130 km n.v. om Storuman; 560 inv. (1996). T., som är beläget vid samernas heliga berg Ryfjället, är en välkänd turistort. Orten är Ingemar Stenmarks födelseort, och här finns ett alpint museum.

Vi åkte en liten kvällstur till Josjö och Hemavan. Kl. 22 skiner solen som på dagen.
Slutsummering: En fin dag med samma fantastiska väder som föregående dagar. 93530 km.

Tisdag 9/7.
Vi vaknade kl 6 efter en myggfri natt, vi hade satt upp malmedel enligt tips från en ortsbo.Här är en insekt som svärmar hela luften är full av små bruna fjärilar, som visade sig vara björkspinnare. Bergart: Lerskiffer som innehåller klorit, därav den gröna färgen, det rödaktiga är kvarts.
Ruttjebäcken känd för sina jättegrytor och andra slipade stenformationer.
Slalomåkaren Bengt Fjällberg var guide och här kokar han kaffe.
Sedan gick vi upp på Rödingsnäset för att söka efter den sällsynta brunkullan, men eftersom sommaren är 14 dagar försenad så var den inte utslagen. Därifrån såg vi över till de norska fjällen. Vi var en grupp på 15 personer i olika åldrar, under ledning av Olle Hermansson och Bengt Fjällberg.
Fjällbjörkar som har blivit deformerade av snömassorna på vintern.

Då vi gick turen och kom i björkskogen skrämde vi upp en ripfamilj.
Det norska fjället Oxtindran 1805 m. ö. h.

Turen utgick från Hemavans fjällhotell och varade i 6,5 timmar.
Sammanfattning: En härlig dag med motion, samma väderleksförhållanden som tidigare. 93620 km.

Onsdag 10/7.
Klockan 7.30 fortsatte vi vår färd mot Mo i Rana. Vi tog morgonkaffet kl 9 en mil in på norska sidan. På väg till Mo i Rana passerade vi det här minnesmärket över jugoslaviska partisaner som omkom här 1944 när de byggde vägen.
Kl 9.30 kom vi in i Mo i Rana. Vi besökte ett museum med utställningar från olika tidsepoker, mineraler, arkeologi, på snö och från okupationen.
Lunchen intogs 12.30 mellan Mo i Rana och Mosjöen.
Kafferast vid Rane och Hatten 1128 m. ö. h. vid Hattfjelldal.
Hela tiden i Norge har det varit vägarbeten, alla sorters hyvling, oljegrus och gropar, ganska besvärligt!
På ett ställe fanns en massa får på vägen, på ett annat sprang en ren.
Det är väldigt vackert i Norge också, lite annorlunda natur än i Sverige.

Marsfjället i bakgrunden.

Vi ligger över i Dikarnäs, stugan är jättestor men kostar bara 70 kronor.

Slutsum-mering: Fin dag med sol , bortsett från två timmar regn i Norge. 94050 km.

Torsdag 11/7.
Vi lämnade Dikarnäs kl 7.30. I dag är det molnigt och småregnar.
Fikarast halv 10 en mil från Stekenjokk, vi har utsikt mot Gelvenåkko 1138 m. ö. h.
Vi åker förbi stekenjokks gruva som är i drift. Vi åker på stekenjokksvägen 878 m. ö. h.

Här ligger en del snö kvar i drivor, så vi kunde inte undvika ett litet snöbollskrig i juli månad.
I bakgrunden Jetnamsklumpen 1521 m, den ligger på norska sidan.

De första renarna i Sverige.
Hos konstnären Gunnar Svanström i Blåsjön, köpte vi en oljemålning, "Sipmåkforsen Stekenjokk", han är impressionist.
Vid sjön Storjorn tog vi lunch kl 12.30. Vid Jorsfjärden norr om Strömsund drack vi kaffe halv fyra. Middag åt vi vid Kläppe 18.30 en mil från Östersund.
Vi övernattade i Rätan, en hel lägenhet för 125 kronor.

Slutsummering: Det roligaste var att vi fick se en hel del renar. Vädret har varit relativt hyggligt, fast en del regnskurar. 94610 km.

Fredag 12/7.
Klockan 7.30 lämnade vi Rätan.
Vi åkte upp på Vemdalsskalet, där var en vidunderlig utsikt.
Kl 12 åt vi lunch i Orsa. I Mora handlade vi mat och presenter och såg på Zornmuseet.

Vi besökte Lugnets skidstadion i Falun, där man höll på att förbereda 5-dagars orienteringen.
När vi hade ätit mat så bestämde vi oss för att åka hem, vi var hemma klockan 23.20, skönt!!!

Slutsummering: Ganska rolig men tröttsam. 95260 km
Totalt: 3335 kilometer.

Det mesta av texten kommer från dagboken som Gerd skrev.