Resan gjordes med bil. Vi tog färjan över till Helsingör där vi besökte Kronborgs slott. Sedan gick färden till Roskilde, där vi bodde en natt på Prindsens hotell.
Kartan visar vår resa genom Danmark.

I Roskilde hålls årligen Roskildefestivalen, Nordens största rockfestival.

Roskilde Domkyrka i tegel började byggas ca 1190 i unggotisk stil, men västpartiet med sina två torn tillkom först på 1400-talet. Kyrkan innehåller talrika kungliga gravmonument. Äldst är unionsdrottning Margaretas sarkofag i svart marmor med ett alabasterporträtt av henne på locket. Av nyare arkitektur i R. kan nämnas krematoriet (1961) av Henning Larsen samt Vikingeskibshallen (1968) av Erik Christian Sørensen (f. 1922).

T. v. Hertig Christoffer son till Valdemar Atterdag, i full riddarrustning (d. 1363) T.h. hans syster Drottning Margareta (1353-1412)

Vikingaskeppshallen.
Vid vikinga-
tidens slut omk. år 1000 sänktes ett antal skepp i roskildefjorden för att skydda staden mot fiender. 1957 upptäåckte man att skeppen var från vikingatiden. 1962 bärgades fem skepp. Bilden visar ett Havsskepp längd 16,5 m, bredd 4,5 m. Det användes till handelsfärder till England, Island och Grönland.

R. grundades i slutet av 900-talet och blev biskopssäte ca 1020. Staden expanderade kraftigt under 1000- och 1100-talen och blev en av Danmarks största och viktigaste. Genom Köpenhamns allt större betydelse fr.o.m. 1400-talets början minskade R:s roll, och med reformationen 1536 förlorade staden slutgiltigt sin betydelse. Först under 1800-talets senare hälft och under 1900-talet har den åter expanderat.

Freden i Roskilde. I R. slöts 26 febr. 1658 den fred mellan Danmark och Sverige under fransk och engelsk medling som avslutade det dansk-svenska kriget 1657-58. Det främsta fredsvillkoret var att Danmark till Sverige avträdde Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm samt de norska provinserna Bohuslän och Trondheims län. Vidare utvidgades Sveriges frihet från öresundstull, och den danske kungen förband sig att hindra fientliga flottor att passera genom Bälten och Öresund. Jfr ¤Köpenhamnsfreden.

Köpenhamnsfreden, freden i Köpenhamn, fredsfördrag mellan Sverige och Danmark 27 maj 1660. K. slöts efter Karl X Gustavs andra danska krig 1658-60 och bekräftade freden i Roskilde 1658 med följande väsentliga undantag: Sverige måste acceptera att bestämmelsen om främmande flottors utestängande från Östersjön ströks och återlämnade Trondheims län och Bornholm, det senare dock mot vederlag (jfr ¤Bornholms vederlagsgods). Källa NE.

Köpenhamn.

Historia. Stadens äldsta historia är relativt oklar. Utgångspunkten för K., som i källor före ca 1200 kallades Havn, var en god naturhamn med lämpligt läge för förbindelser över Öresund. En enstaka yngre källa refererar till Havn redan på 1040-talet, men platsen är annars känd först 1167 när roskildebiskopen Absalon, sedermera ärkebiskop, lät bygga en ny borg i Havn. Absalon hade ca 1160 fått borgen Havn med tillhörande bebyggelse i förläning av Valdemar I, och orten förblev därefter i Roskilde biskopsstols besittning fram till 1416.

Platsens namn ändrades ca 1200 till K. ('Köpmanhamn'), vilket antyder att bebyggelsen vid borgen först vid denna tidpunkt fick stadskaraktär. K. fick 1254 sina första stadsrättigheter, utvidgade 1294. P.g.a. handeln och sillfisket i Öresund tillväxte K. kraftigt under 1200-talet och 1300-talets början. Förutom en äldre sockenkyrka uppfördes tre nya kyrkor. En av dem, Vor Frue Kirke, ombyggdes i början av 1300-talet till en av Danmarks största stadskyrkor. Ett gråbrödrakloster instiftades 1238, medan staden senast vid mitten av 1200-talet blev befäst med vallar och vallgravar. K. brändes av en flotta från Lübeck 1249 och erövrades av hanseaterna 1368, då borgen revs.

År 1416 kom staden i kronans besittning, varefter K. gradvis blev Danmarks huvudstad. K:s borg återuppbyggdes som kungligt slott, flera adelssläkter förvärvade egendomar i K., och staden blev förebild i den danska stadslagstiftningen. K. expanderade mycket kraftigt under 1400-talet samt början av 1500-talet och blev en av Nordens största och viktigaste städer. Stadens befästningar förstärktes, och stadskyrkorna utvidgades under senmedeltiden. Ett helgeandskloster tillkom 1474 och ett klarissekloster instiftades i slutet av 1400-talet. Ett stort nytt rådhus uppfördes 1475, och Danmarks första universitet grundades i K. 1479. Redan ca 1526 fanns en reformationsrörelse inom borgerskapet. Under grevefejden 1534-36 förde K. tillsammans med Malmö en mycket självständig politik, men efter inbördeskriget underordnades K. åter kronan.

K:s egentliga storhetstid började under Kristian IV, som målmedvetet strävade efter att göra K. till Nordeuropas merkantila centrum. Stora bastioner ersatte de gamla befästningarna. En ny fästningsstad, Christianshavn, började 1618 anläggas på Amagersidan, och runt slottet uppfördes monumentalbyggnader som Børsen, Tøjhuset och Holmens Kirke. Inom det medeltida stadsområdet byggdes Trinitatis Kirke med Rundetårn och studenthuset Regensen, och i en ny stadsdel norr om den medeltida stadskärnan uppfördes Rosenborg Slot.

Stora utvidgningar av staden mot norr och öster genomfördes under Frederik III, och nya befästningsanläggningar motstod svenskarnas belägring av K. 1658-60, inte minst den misslyckade stormningen i februari 1659. Efter enväldets införande 1660 stärktes K:s ställning som centrum i det dansk-norska riket. Staden blev säte inte bara för kungamakten utan också för den starkt expanderande centraladministrationen och var obetingat rikets huvudfästning, där en ny stark rad av bastioner mot öster färdigställdes ca 1700.

Gefionfontänen [ge:_ficn-], fontän vid Langelinie i Köpenhamn, utförd av Anders Bundgaard och avtäckt 1908. Den stora bronsgruppen återberättar sagan om den fornnordiska gudinnan Gefjon.
I Ynglingasagan knuten till en ursprungsmyt. Enligt denna har Själland uppkommit genom att det landområde som är utfyllt av Mälaren släpats iväg till Danmark av fyra plöjande oxar, körda av G. Möjligen ligger en rituell plöjningsceremoni bakom denna myt, så att G. i förbindelse med andra, litterärt belagda särdrag skulle kunna uppfattas som en fruktbarhetsgudinna. Källa NE.

När vi var på Langeline så såg vi också på "Den lille Havsfrue", bronsskulptur av Edvard Eriksen från 1913.

I Köpenhamn gick vi till en rumsförmedling och fick ett rum hos Peder Hansén Lindebugten 62 Vallby Köpenhamn.

Vi gjorde ett besök på Tuborgs bryggeri och drack så mycket läsk som vi bara orkade.

Danmarks Akvarium fick också ett besök.

Vaktavlösning på Amalienborg kungligt residens, som byggdes på 1750-talet. Ryttarstatyn i bakgrunden är Fredrik V.

Anna postar något kanske det var det här vykortet till farfar?

Fredrik VII. Vid Christiansborgs slott.
1907 lades grunden till det nuvarande slottet. Men under slottet finns rester av Biskop Absalons borg från 1167. Han var bror till Valdemar den Store. Borgen förstördes av Valdemar Atterdags fiender 1369.

När man är i Köpenhamn bör man besöka Tivoli.

Vi såg på Frilandsmuseet, som består av gamla gårdar och hus från olika delar av Danmark.

Vi var och såg på Christiania det tyckte våra värdar var mycket modigt gjort av oss.
Christiania är ett alternativsamhälle, s.k. fristad, i Christianshavn i Köpenhamn. Det är ett tidigare militärområde och ockuperades 1971 av en grupp aktivister som sökte en alternativ livsstil. Det omfattar ca 18 hektar och beräknas ha ca 1 000 inv. Christiania har ofta ifrågasatts av myndigheterna; tidigt uppstod problem med kriminalitet och narkotika. Invånarna har själva sökt få bort tyngre droger, men uppgiften har visat sig svår. Inom området finns bl.a. verkstäder, barndaghem, bagerier, kaféer, restauranger samt flera intressanta byggnader, bl.a. uppförda av återanvänt byggnadsmaterial. Källa NE.

Zoo fick också ett besök.

Nu har det blivit dags för hemfärd. Vi tog färjan från Tuborg till Landskrona.