Semesterresor tom 1969.
Semesterresan 1957
Semesterresan 1958
Semesterresan 1959
Semesterresan till Norrland och Norge 1960
Semesterresan till Bornholm 1961
Semesterresan till Dalarna 1963
Semesterresan till Ronneby 1964
Semesterresan till Köpenhamn 1965
Semesterresan till Öland 1968
Stockholmssemester 1969
Min semesterresa till Gotland 1956. Det här var min första semesterresa och den gjorde jag ensam därför att Gerds semester sammanföll inte med min.
Här kommer en bildkavalkad.

Lennart Olsson med Margareta och Lars på trappan utanför sitt hus i Hemse. Lennart arbetade där som folkskollärare och kantor.
Lennart och jag gjorde en utflyckt till Hoburgen och såg på "Gubben".

Gotland är fullt av lämningar från bronsåldern.

Det finns också en mängd intressanta kyrkor, här är ett par i mängden.


Till början


Min semesterresa 1957. Det året köpte jag vespan Grand Sport och Gerd hade inte semester samtidigt som jag, så jag gjorde en tur genom: Närke, Västergötland, Dalsland, Värmland, Dalarna, Gästrikland, Uppland och Södermanland.

Kinnekulle i fjärran. Husaby kyrka vid Kinnekulle.
Jag övernattade på vandrarhemmet i Bengtsfors.

Ett besök i Sunne, Rottneros och Mårbacka samt en tur på sjön Fryken med Selma Lagerlöf.
På den tiden var det vanligt med telefonstolpar utmed vägarna, när man stod intill en stolpe kunde kunde man höra hur det sjöng i ledningarna, när samtalen gick fram.
Färden gick vidare över: Torsby, Malung, Mora, Falun. På ett vandrarhem som jag övernattade på i Dalarna luktade det får och så var det plåttak som det regnade på så det blev inte så bra sömn den natten.



I Stockholm gästade jag familjen Stengård, Gustav och jag åker sightseeingbåt.
Till början


Min semesterresa till Öland juli 1958. Gerds semester sammanföll inte med min, så jag åkte ensam med vespan. Jag bodde på vandrarhem.

Så här skrev jag på ett vykort till Gerd.
Till
Fröken Gerd Johansson
Blåklintsgatan 8
Linköping
Hej Gerd!
Jag tycks ha otur med mitt semesterväder. Det har regnat en del de sista fem milen till Oskarshamn. Men nu är det uppehållsväder och det ser ut att ljusna på.
Hej Ingvar.

Jag åkte båt från Oskarshamn till Byxelkrok på Ölands norra udde. På en liten restaurang där åt jag den godaste stekta aborre jag någonsin ätit .

Gettlinge gravfält med skeppssättning, domarringar och bautastenar.

Nästa vykort till Gerd.
Tisdag middag
Hej Gerd!
Nu håller jag på att kuska omkring på Öländska landsbygden. Detta kort skickar jag från Persnäs. Framåt kvällen hoppas jag att jag är i Borgholm.
Hej Ingvar!

Solliden byggt 1903-1906 i italiensk stil av drottning Viktoria.

Borgholms slottsruin, äldsta delen från 1100-talet.
Väktargången på den äldsta delen och Magnus Ladulås kungshus.

Sista kortet till Gerd från Långe Jan.
den 24/7
Hej på Dej Gerd.
Som Du anar så har jag kommit hit nu. På min sista dag på ön i morgon bitti sticker jag över till Kalmar och jag hoppas jag är hemma till kvällen. Det är inget vidare badväder i dag heller det har kommit en liten regnskur och det blåser idag.
Hälsningar från Ingvar.

Bilkön vid Färjestaden, med för den tiden vanliga Volvo PV444. Den första levererades 1947. 1958 fanns inte Ölandsbron utan det var färja från Färjestaden till Kalmar.

Jag gjorde även ett besök på Vinterbo i Halltorp socken söder om Kalmar. Det var dit som min farfar flyttade och dog 1918.

Till början


Vår semesterresa till Gotland 1959.
Det här var första året som Gerd och jag hade semester samtidigt.
Vi åkte Vespa och tältade 11-19 juli. Vi tog båt från Oskarshamn till Visby. Vi tältade norr om Visby några nätter, där köpte vi en oljemålning och tre akvareller av konstnärer som hade utställning där. Vi såg ruinspelet Petrus de Dacia i S:t Nicolaus kurkoruin. Sedan åkte vi runt Gotland, först mot Fårösund där vi såg på Bungemuseet och Kyrkan, vi tältade vid Slite. Sedan fortsatte vi att utforska kyrkorna bl. a. Lärbo, Dalhem, Hamra, Roma Kloster osv. Vi tältade vid Ljugarn och troligen så badade vi där. Öja kyrka med sitt fina Triumfkrusifix beskådades, sedan var det inte så långt kvar till Hobursgubben. Vi hälsade på Lennart Olsson med familj vid deras sommarstuga i Sproge. Tältet slog vi sedan upp vid Klintehamn, som vi hade som utgångspunkt för ett besök på Stora Karlsö, Natten vid Klintehamn blev kall därför att det var en frostnatt. Vi gjorde också ett besök hos mina kusiner i Sanda.
Eftersom jag hade varit på Gotland tre år tidigare så fotograferade jag inte så mycket, men här kommer några bilder.

Gerd på båten. Urlastning av slaktade djurkroppar i Visby hamn.

Gerd är på väg upp till Hoburgsgubben!Lennart Olsson med Lars, Margareta och Kerstin.
Till början
Vår semesterresa till Norrland och Norge 1960.

Gerd och jag gjorde en rundtur med vespan : Sundsvall, Trondheim, Oslo.

En natt tältade vi vid Sundvall och hela natten hörde vi en mistlur som råmade, ute över havet.
Vildhussen, benämning på Magnus (Måns) Huss, eg. Måns Månsson, 1755-97, köpman från Sundsvall. Han anställdes 1794 av Storforsbolaget, dvs. invånarna i Ragunda socken och Stuguns by, för att gräva en kanal för timmerflottning förbi Storforsen i Indalsälven. Projektet ledde till att Ragundasjön tömdes på några timmar under vårfloden natten till den 7 juni 1796 och Storforsen tystnade och blev Döda fallet. Vildhussen omkom under en båtfärd på Indalsälven året därpå.

Vi lagar mat. Vi hade en trälåda på vespan med vårt lilla spritkök i. Indalsälven i bakgrunden, där man kan se timmerflottning.

Flottning, transport av lösa stockar i rinnande vatten (strömflottning eller lösflottning) eller av virkesbuntar över sjöar eller längs en kust (sjöflottning, havsflottning eller buntflottning). I Torne älv och Indalsälven har förekommit transport i flottar manövrerade med styråra. Flottning lämpar sig framför allt för barrträdsvirke, eftersom lövträdsvirke, t.ex. björk, snabbt upptar vatten och sjunker.
Flottningen har haft en grundläggande betydelse för utvecklingen av den svenska skogsindustrin. Numera (1998) förekommer flottning endast i Klarälven.
De naturliga förutsättningarna för flottning var mycket gynnsamma i älvarna i Norrland, Dalarna och Värmland, där islossningen fortskrider från älvmynningarna till källflödena. Älvarnas vattenföring är hög under vårfloden och fallhöjderna måttliga. Vattendragen har dessutom ofta lämpliga strömfåror utan flacka stränder över vilka virket kan sprida sig. Älvmynningarna är skyddade och lämpade för skiljeställen och virkesmagasin.
Ca 1910 var timlön vanlig i huvudälvarna, och på 1920-talet började man sluta kollektivavtal. Beroende på uppgiften kunde arbetslaget delas upp på landlag, båtlag och sjölag. De mest erfarna blev brötlossare. Äldre flottare brukade bli dammvakter. Flottningsarbetet var tungt men erbjöd stor frihet, kamratskap och möjlighet till egna initiativ. De sociala förhållandena förbättrades gradvis efter en utredning 1916.
Flottning i huvudälvarna var ett billigt transportsätt som gjorde avlägset belägna skogsområden i det inre av Norrland ekonomiskt tillgängliga för skogsindustrin. Det var dock fråga om ett säsongsarbete som krävde stora arbetsstyrkor, inte minst vid skiljeställena. De flesta flottarna var småbrukare, arrendatorer, torpare och lösarbetare från trakten. Fram till ca 1920 kom långväga arbetare, ofta från Värmland. Karaktären av säsongsarbete bidrog till att flottningen på 1960-talet blev otidsenlig. Transportsättet tvingade också skogsindustrierna att hålla stora virkeslager under en avsevärd del av året. Samtidigt ökade mekaniseringen i skogsbruket, vilket möjliggjorde snabba virkesleveranser året runt. Ca 1970 hade flottningen blivit oekonomisk och upphörde i flertalet älvar. Det nät av skogsbilvägar som byggts ut sedan 1940-talet underlättar framkörningen av virket. Merparten transporteras till terminaler för vidare frakt på järnväg.

Krångede, det största vattenkraftverket i Indalsälven, beläget mellan Gesunden och Ragunda i Jämtland. K. togs i bruk 1936. Med hjälp av en 20 m hög damm kan kraftverket utnyttja 60 m fallhöjd, vilket ger effekten 246 MW. Största ägare är Sydkraft AB och Birka Energi AB.
Krångedeforsarna vid utloppet ur Gesunden utgjorde före utbyggnaden av kraftverket en ca 3 km lång serie forsar.

I Östersund tältade vi på Frösön och vi gjorde bl. a. ett besök i Frösö kyrka.
Och Wilhem Peterson-Bergers Sommarhagen.
Peterson-Berger, Wilhelm, 1867-1942, tonsättare och musikskriftställare, musikkritiker i Dagens Nyheter (signaturen P.-B.) 1896-1930. Som tonsättare var han nationalromantiker med folkmusikalisk inspiration, men också påverkad av Wagners musiksyn och Nietzsches kulturfilosofi.
I operan Arnljot (1910), vars titelgestalt är en ensam hjälte ur de norrländska hävderna, går dessa impulser samman, medan den komiska Domedagsprofeterna (1919) utgör P:s motsvarighet till Wagners "Mästersångarna i Nürnberg".
Bland fem symfonier har nr 2, Sunnanfärd (1910), och nr 3, Same Ätnam (1917), värderats högst. P. komponerade fem större kantater och en violinkonsert i fiss-moll (1928), medan de kammarmusikaliska verken är få; dock märks violinsonaten i G-dur (1910).
Hans popularitet som kompositör vilar främst på en rik produktion av pianomusik och sånger. Bland samlingarna av ofta salongsbetonade men samtidigt raffinerade och anslående pianominiatyrer är Frösöblomster (1-3, 1896-1914) särskilt spridda. Betydande är P:s talrika tonsättningar av svensk 1890-talslyrik, särskilt Karlfeldts: "Intet är som väntanstider" (1900), "Längtan heter min arvedel", "Aspåkerspolska" (båda 1901) och "Sång efter skördeanden" (1905).
Som kritiker var han distinkt och välartikulerad samt "hänsynslös" och "personlig".

Åreskutan fick ett besök.

Karolinermonumentet i Duved.
Armfeldt, Carl Gustaf, 1666-1736, friherre, militär; jfr släktartikel Armfelt. A. deltog som officer i stora nordiska kriget 1700-21 och blev 1713 överbefälhavare för den finländska armén men tvangs efter nederlaget vid Storkyro 1714 att dra sig tillbaka från Finland.
I augusti 1718 ledde A. delar av den svenska armén i en offensiv från Duved över Jämtlandsfjällen mot Trondheim, samtidigt som Karl XII själv anförde ett angrepp mot de södra delarna av Norge. A:s försök att med sin styrka inta Trondheim misslyckades, och vid återtåget mot Sverige på nyåret 1719 gick större delen av den kvarvarande styrkan under p.g.a. ihållande snöstormar och sträng kyla. Av 5 000 man återstod endast 1 500, en av de största förluster genom naturkatastrof som någonsin inträffat i svensk krigshistoria.
A. blev 1735 general och överbefälhavare i Finland.

Tännforsen, vattenfall i Åreälven (Indalsälvens övre del), mellan Tännsjön och Östra Noren n.v. om Åre i Jämtland. T. är ett av Sveriges mäktigaste vattenfall; på en sträcka av ca 600 m faller vattnet 37 m, varav 26 m är lodrätt fall.

Fjällras, fjällko, fjällboskap, kullig (hornlös) nötkreatursras för mjölkproduktion. Korna väger ca 450 kg och har i förhållande till kroppsvikten en med andra raser jämförbar avkastning. Fjällrasen har gamla anor i n. Sverige, där den troligen funnits minst sedan vikingatiden. Den är närstående raserna sidet trönderfe i Norge och nordfinsk boskap.
Färgvariationen var ursprungligen stor och djuren kunde även ha horn. År 1893 bestämde dock de norrländska premieringsnämnderna att endast kulliga djur med den "vita uniformen", vit med små röda eller svarta tecken, kunde premieras. Senare tilläts även mer färgade djur, sedan det visat sig att anlaget för hypoplasi (underutveckling) av könskörtlarna är vanligare hos vita djur.
År 1920 bildades Avelsföreningen för fjällras, vilken 1938 uppgick i Avelsföreningen för Svensk Kullig Boskap (SKB). År 1993 startades projekt Rädda fjällkon och 1995 bildades föreningen Svensk fjällrasavel, vars avelsplan endast tillåter renrasiga tjurar. Rasen omfattar nu (1998) ca 1 200 renrasiga fjällkor. Målet är minst 5 000 kor. Föreningen ger ut tidskriften Fjällkon. Bohuskulla är en liten grupp av nötkreatur som kan betraktas som en kvarleva av den fjällras som förr fanns i v. Sverige.

Snasahögarna, fjällmassiv s.v. om Ånnsjön i s.v. Jämtland; högsta toppen är Storsnasen,
1 463 m ö.h. I S. ingår också Tväråklumparna och Getryggen.

Storlien, ort i Åre kommun, Jämtland (Jämtlands län), 140 km v. om Östersund; 150 inv. (1996). S., som ligger nära gränsen till Norge och vid Europaväg 14 och järnvägen Östersund-Trondheim, är en turistort med traditioner sedan sekelskiftet. Högfjällshotellet, tullen och SJ är de största arbetsgivarna på orten.

Nu är vi i Norge.
Första natten tältade vi i Stördal cirka 5 mil in i Norge. Det var på en nyöppnad tältplats vid Flora, som luktade tjära och som låg vid en strid älv.

Trondheim.
Trondheim, ca 1400-1930 vanligen kallat Trondhjem, dessförinnan Nidaros, grundades enligt sagatraditionen av Olav I Tryggvason 997, men var säkerligen handels- och tingsplats innan dess. Sedan Olav II Haraldsson (Olav den helige) gravsatts där 1031 blev T. en populär vallfartsort.

Nästa tältplats var i Oppdal cirka 12 mil söder om Trondheim. Det var en idyllisk tältplats och vi hörde musik från en festplats i närheten. Men under natten började det att regna.

Nästa övernattning gjorde vi i Dombås men där hyrde vi en stuga för vi och vårt tält var genomvåta. Det gick dåligt med att torka vår utrustning för kaminen i stugan rök in.
När vi åkte på dovrevidda i regnet på grusväg, så upplevde vi en liten solskenshistoria, det var ett svenskt par i bil som stoppade oss och bjöd på kaffe, de hade tidigare åkt på motorcykelsemester så de visste hur det var att åka i regn.

När vi åkte i Gudbandsdalen så regnade det nästan hela tiden så vi såg inte så mycket av den vackra dalen.


Vi var inte upplagda för att tälta i Hamar utan vi hyrde ett rum i en villa. Den som bodde där hade varit engagerad i motståndsrörelsen under kriget, man såg det på det att det hängde diplom på väggarna med utmärkelser om det.
Hamar var handelsplats redan på 1000-talet och blev biskopssäte vid den norska kyrkoprovinsens tillkomst 1152. I samband med reformationen gick denna ställning förlorad 1537, och en lång förfallsperiod följde. År 1567 brändes domkyrkan av svenskarna under nordiska sjuårskriget.

Oslo

Oslo grundades enligt Snorre Sturlasson av Harald Hårdråde vid 1000-talets mitt. Platsen, "Gamlebyen" vid Bjørvika ö. om nuv. Akershus, var dock enligt arkeologiska iakttagelser tätort redan från ca 1000. Olav III Kyrre (regent 1066-93) gjorde O. till biskopssäte, och dåtidens starka biskopsmakt i Norge medförde att orten snart också blev ett politiskt centrum.
Men händelser under årtiondena kring 1300 ändrade delvis O:s roll och profil: Håkon V Magnusson (regent 1299-1319) byggde Akershus och gjorde borgen till permanent kungaresidens, och köpmän från Rostock kom och tog ledningen av O:s utrikeshandel för 200 år framåt. I slutet av medeltiden drabbades staden dock av samma nedgång som Norge i övrigt.
På 1500-talet randades bättre tider för O., då Hansans handelsvälde i nordiska farvatten bröts, samtidigt som Norges trävaruexport fick ett stort uppsving. Men omfattande bränder hade ända sedan medeltiden varit ett svårt gissel för staden, och då den 1624 på nytt eldhärjades beslöt Kristian IV att den inte skulle återuppbyggas. I stället anlade han en ny stad, Kristiania, strax intill Akershus, överförde O:s privilegier på denna och befallde borgarna att flytta dit.


Vigeland Gustav, 1869-1943, norsk konstnär, bror till Emanuel V. På 1890-talet arbetade V. med expressiva småskulpturer där formspråket influerats av bl.a. Rodin. Han utförde många porträttbyster där intresset för modellens psyke står i centrum, t.ex. Aasta Hansteen (1903). V. gjorde flera nyskapande offentliga verk, såsom statyn över Camilla Collett (Oslo, 1909). Hans största projekt blev Vigelandsanlegget i Frognerparken i Oslo, där flera hundra skulpturer i brons och granit gestaltar existentiella frågor.

Kon-Ti_ki-expeditionen, Thor Heyerdahls berömda expedition 1947 med en balsaflotte. Heyerdahls mål var att bevisa att flottar av det slag som indianerna i Peru använde i föreuropeisk tid var så sjödugliga att det gick att segla på dem ända till Söderhavsöarna. Yrkesetnografer ansåg emellertid en träflotte oduglig för dylika färder.
Avfärden ägde rum 28 april 1947 från Limas hamnstad Callao. Ombord fanns fem norrmän och en svensk, Bengt Danielsson. Pådriven av passadvindar och havsströmmar nådde flotten fram till den lilla atollen Raroia i Tuamotugruppen 7 augusti samma år. Flotten, som fått sitt namn efter en peruansk gud, finns utställd i Kon-Tiki-museet i Oslo.

Oslo rådhus 1917-1950.

Svinesundsbron, bro som för Europaväg 6 över Svinesund på gränsen mellan Norge och Sverige i n. Bohuslän. Den består av ett huvudspann i form av en armerad betongbåge med spännvidden 155 m och segelfria höjden 63 m, samt av tillfarter i form av granitbeklädda höga betongvalv, sex på den svenska sidan och två på den norska, vartdera med spännvidden ca 25 m. Brons totala längd är 420 m. S. byggdes 1939-42. År 1942 skadades den just färdigställda bron genom att en minering utlöstes av ett blixtnedslag. Bron kunde till slut tas i bruk 1946.

Vi tältade vid Grebbestad och badade salta bad innan vi gjorde den sista etappen hem till Linköping.

När vi åkte förbi Kinnekulle så stannade vi till och såg på Husaby kyrka och Källan.
Husaby, församling i Skara stift, Götene kommun, Västergötland (Västra Götalands län); 382 inv. (1999). H. är en öppen odlingsbygd med mindre skogsbackar på Kinnekulles sydsluttning. Ca 145 fornlämningar är bevarade. Talrika fynd talar för stenåldersbosättningar. Spridda stensättningar härrör från bronsålder och järnålder. Vid ¤Flyhov finns landskapets största hällristningar. Några mindre gravfält är av äldre järnålderns karaktär. Fem runristade hällar vid kyrkan har tillhört tidiga, kristna gravar. I den märkliga kyrkmiljön märks också Sankt Sigfrids och Sankta Brigidas källor.
Den märkliga romanska stenkyrkans äldsta del är det breda tornet med flankerande runda trapptorn, troligen uppfört ca 1100 och då anslutet till en stavkyrka. Denna ersattes senare under 1100-talet av den nuvarande romanska absidkyrkan, varvid tornets mittparti påbyggdes. En empor i tornets första våning öppnar sig mot kyrkorummet. Kyrkan välvdes på 1300-talet. Åren 1900-02 genomgick den en hårdhänt restaurering; interiörens kalkmålningar från 1400-talet blev då kraftigt påmålade. Altaruppsatsen av George Baselaque skänktes av Magnus Gabriel De la Gardie 1679. Korskranket, ett av landets få bevarade, är daterat 1670. Flera medeltida skulpturer är bevarade liksom en biskopsstol och en bänk från 1200-talet. Två skulpterade romanska gravmonument, felaktigt kallade Olof Skötkonungs och drottning Estrids gravar, står strax väster om kyrkan. Ca 200 m nordöst om kyrkan finns den s.k. Sankt Sigfrids källa, där enligt traditionen Olof Skötkonung blev döpt av den helige Sigfrid. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. - Ortnamnet (1311 Hosaby) innehåller by 'gård', 'by' och genitiv av hus. Ordet husaby anses ha åsyftat förvaltningscentraler med förrådshus.

Semesterturen 12-23 juli blev cirka 2000 km.

Till början


Bornholm 1961.
Gerd och jag gjorde en semesterresa till Bornholm med vespan. Vi tältade och stannade där omkring en vecka.
Bornholm tillhör Danmark, men 1645 erövrade Sverige den, men vid freden i Brömsebro samma år återlämnades den. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Bornholm Sverige som återlämnade den 1660. Bornholm okuperades av Tyskland under andra världskriget och befriades av Sovjet, som lämnade Bornholm 1946.
Båten i Rönne hamn. Gerd spanar in Bornholm.
Vi campade vid Rönne. Badstranden ingick i ett militärt skjutfält, så när en boll var hissad på en mast var det badförbud.
Då passade vi på att åka en rundtur med buss på ön och besökte Österlars rundkyrka, Paradisbackarna där kunde man ropa och få svar i ekodalen. I Svaneke var det dags för mat i en hamnkrog och Gerd fick en undrande blick när hon beställde mjölk i stället för öl.
Svaneke hamn.
Nästan alla vägar var asfalterade så det gick bra att göra utflyckter med vespan, en sådan var till norra delen där vi besökte Hammershus som är Nordens största borgruin. Från mitten av 1200-talet till slutet av medeltiden var borgen knuten till ärkebiskopen i Lund som hade Bornholm som län. Hammershus förföll från slutet av 1600-talet.
På hemvägen besökte vi Apladalen i Värnamo.
Vi rastade vid Gyllene Uttern utanför Gränna.
*
På Bornholm köpte vi en tavla med motiv av ett sillrökeri, gjort med rödkrita. Signerat Louis Bendlsen.
*
Till början
Semesterresa till Dalarna 20/7 - 26/7 1963.
Vi hyrde ett rum hos Erik Eldblad, Lisselhed, Orsa. Det var nära Orsasjön, så vi kunde gå dit och bada.

Mats sover och Gerd stickar.
Vi besökte Grunubergs fäbod. Vi fick ta skydd för regnet i fäboden när vi fikade.

Fryksås fäbodar 503 m ö h.

Mora-Nisses sportaffär i Mora.

Gesundaberget 501 m ö h.
Utsikt över Siljan med Sollerön i bakgrunden. Vi åkte linbana.

Laxodling vid Garberg. Österdalälven.

Picknick vid Trängslets kraftverkdamm.

Dammen är 120 m hög och 850 m lång. 550 m bred i basen och 10 m bred tå toppen, där det går en bilväg. Dess totala volym är 7,2 milj. m3. Den är Sveriges största i sitt slag och konstruerades och byggdes av Stora Kopparberg 1955 - 1960. Trängsletsjön når in i särnasjön och blir då 7 mil lång.

Ore älv vid Storstupet. Järnvägsbron är 34 m hög.
Vasamonumentet vid Rättvik.
Till början


Semesterresa till Ronneby18-24 juli 1964.
Vi Gerd, Mats och jag hyrde en stuga på Karön utanför Ronnebys hamn en vecka. På vägen dit besökte vi blomstergården Eringsboda. Vi besökte även gubben Rosenbom i Karlskrona. I Mörrum såg vi på laxarna och i Karlshamn statyn över Utvandrarna.
Törnrosaslottet i blomstergården.
Gerd i stuga nr 15 på Karön.
Mats leker utanför stugan.

Mats och Gerd på stranden.
Helig Kors kyrka i Ronneby.

Hoglands park i Karlskrona.
Utvandrarmonumentet i Karlshamn.
Härifrån startade briggen Charlotta i april 1850, med Vilhelm Mobergs Utvandrarna.
Vi var i Mörrum och såg på laxarna. Nu har vi packat för hemresan.
Till början

Vår semesterresa till Köpenhamn 1965.
Vi bestämde oss när semestern hade börjat att åka till Köpenhamn, så vi lastade in vår utrustning i vår Saab 96 av 1962 årsmodell och gav oss iväg till färjan i Hälsingborg.

Från vykort som vi skickade till Mats farmor och farfar.
Utanför Roskilde domkyrka.
Till början

Semester på Öland 1968.
På båten från Oskarshamn till Byxelkrok.
Solliden, kungligt sommarresidens i Borgholms kommun, (Kalmar län). Dåvarande kronprinsessan Victoria förvärvade 1903 ett område vid Borgholms slott och lät, efter Torben Gruts ritningar, uppföra en italienskt inspirerad villa av sten där hon flyttade in 1906. Slottet ägs av Carl XVI Gustaf och bebos av kungafamiljen sommartid. Till S. hör en omfattande park, sommartid öppen för allmänheten. - I ortnamnet (1906) syftar lid 'backe', 'sluttning' på läget vid sluttningen från landborgen. Källa: NE
Borgholms slott med anor från 1100-talet. Den nuvarande anläggningen påbörjades av Johan III 1572 och fortgick därefter till 1709.

Kalmar slott med anor från 1100-talet. Gustav Vasa började 1540 med om- och tillbyggnader. Under Johan III:s tid utbyggdes slottet till sin nuvarande form.
Till början

Semester i Stockholm 1969.

Besök på Skansen.

Den dansande björnen!
Anna och Mats på bilbanan.
Mats är både snäll och krigisk.
Anna är arg, för mamma har fått en stor babys i skansens kärra.
Vi åt middag på Alhambra intill Skansen.
Vi åkte dubbeldäckare och var uppe i Kaknästornet.
Gröna Lund.

Till början

Tillbalka till Semesterresor
Tillbaka till, Vår familj