Här kan du följa början på min historik.

Skolan
Konfirmation
Lekkamrater
Olyckshändelser under skolåren
Fotboll
Föreningslivet
Lunnevads Folkhögskola
Lumpen vid I4
Arbetslivet
Linköpings Stads Tekniska Aftonskola

Jag föddes 11 april 1934, vi bodde då på gården Alands i Sanda socken på Gotland. Jag tror att jag föddes i hemmet. Familjen bestod då av: mig, min bror Lennart, mamma Ruth och pappa Hugo. Vi flyttade 1936 till Häggebo Västergård i Gammalkils socken i Östergötlands län.









FOLKSKOLAN. Eftersom Häggebo by låg som på en ö i Nykils socken och vi hade betydligt närmare till skolan där, så fick vi gå i Nykils kyrkskola, det var tre kilometer dit. I byn var vi fem barn som gick i skolan.

Nykils skola.


Förstaklass
Sjätteklass

Skolformen var B2 vilket innebar att: "Småskolan" dvs 1:a och 2:a klass gick tillsammans. I första klass hette lärarinnan Sigrid Peterson och i andra klass hette hon Märta Nilsson. "Storskolans" 3:e - 6:e klass gick tillsammans för en lärare, Göte Nilsson. Under den mesta delen av min skoltid, så var småskolans lärarinna gift med storskolans lärare som också var kantor i kyrkan.
 Vissa ämnen som t. ex. historia, geografi och teckning läste vi gemensamt. En dag i veckan hade 3:e och 4:e klass fridag, då kunde 5:e och 6:e klass läsa mera koncentrerat. En annan dag hade 5:e och 6:e klass fridag. Om man av någon anledning behövde ta ledigt från skolan någon dag så kunde man läsa in den dagen, på den dag som var fridag.

SKOLRESA. Vartannat år åkte 5:e och 6:e klass på skolresa. Denna föregicks med aktiviteter för att samla in pengar till denna. Det var s. k. amerikanska lotterier från 1-99, på den tiden fanns det: 1, 2, 5, 10, 25, 50 öringar. Vi blev uppdelade på olika områden i bygden där vi fick åka och sälja lotter.
Det ornades också en basar i skolan, där vi spelade teater. En pjäs handlade om att, koka soppa på en spik.
Någon typ av sångspel något i stil med.

Månen vandrar på fästet blå och tittar in genom rutan. Då tänker jag understundom så och knäpper sakta på lutan. Vad du är lycklig, du måne klara som får så högt över jorden fara och blott se på och blott se på.

Vi fick också gå ut i gårdarna och "tigga ihop varor att sälja på basaren". Det kunde vara vetebröd, kakor, ostkaka (hemlagad), saft o.s.v.

Skolresan gick till Göteborg, det blev en lång tågresa med många stopp, därför att vi åkte persontåg och ett sådant stannar vid alla stationer och stationerna låg tätt på den tiden. I Göteborg bodde vi på en lägergård som hette Skatås. Därifrån åkte vi spårvagn in till Göteborg och gick på Liseberg, Sjöfartsmuseet, åkte med paddan, besökte fiskeauktion i feskekörka. åkte rundtur i hamnen och såg på stora båtar. Hur många dagar resan varade kommer jag ej ihåg.

FORTSÄTTNINGSSKOLAN. Efter 6:e klass gick vi i fortsättningsskola, den var på två år den började i november och slutade i februari. Där läste vi: Medborgarkunskap,modersmål, naturkunnighet och gymnastik Till fortsättningskolan samlades alla elever i åldersgruppen i kommunen till kyrkskolan, där vi gick första terminen. Nästa termin fick vi åka skolskjuts till Bäck skola som låg i andra änden på kommunen.

Fortsättningsskolan var annorlunda på så vis att vi var lite äldre och höll oss på avstånd från de andra eleverna. Vi hade också nya lärare, en termin hade vi en ung nyutexaminerad som hette Per Srömstedt han var också bandyspelare i Derby så vi såg upp till honom som en idrottsstjärna, jag och Bruno skickade påskkort till honom och vi fick ett svarskort. Den andra terminen i Bäck skola,hade vi en äldre lärare Westerberg han var jättesnäll, vi hade långa idrottstimmar då vi sparkade fotboll, det var ju på vintern så det måste ha varit ganska snöfritt.

Tillbaka

KONFIRMATION
Efter efter första året i fortsättningsskolan började konfirmationsundervisningen, den hade vi i Gamlegården som var och är Nykils församlingsgård. Det var kyrkoherde John Agustinius som ledde den, han var gammal tyckte vi, han var nog omkring 60 år. Konfirmationen var under pingsthelgen, 16 maj 1948.
Tillbaka

LEKKAMRATER.
Våra närmaste grannar var Hilfrid och Elin Claesson som hade två barn, Ingvar och Gunborg som var ett respektive två år yngre än mig. Vi hade därför sällskap till skolan och vi lekte mycket tillsammans.
Bruno Brolin var en vecka äldre än mig och bodde i Slättvarva som låg ganska nära Häggebo, han var den som jag lekte mest med. Han bodde intill en å, där vi fiskade mycket och badade, det hände att vi tog premiärdoppet på Brunos födelsedag, 4:e april! Det fanns även kräftor i ån, så det gällde att hålla sig väl med honom när det var dags för kräftfiske.
Lars Karlsson i Kyrkomarken, var två år äldre än mig.
Vi fyra ( Bruno, Lars, Ingvar och jag ) bildade indianstam, byggde hyddor och krigade mot "fiender", vi läste hjortfotböcker hade pilbågar och tomahawker och gjorde strövtåg i grannskapet, vi låg i bakhåll och skrämde hästar som höll på med skogsarbete. Hästar blir rädda när de inte ser något som de hör i skogen.
Ingvar Claesson var född i torpet Lindsberg vid Storsjön, det var ibland ett mål för våra strövtåg, där fanns det berg att utforska, vi klarade oss faktiskt ganska helskinnade fast vi var våghalsiga ibland.

Tillbaka

OLYCKSHÄNDELSER UNDER SKOLÅREN.
När jag var i 10 årsåldern, då Bruno och jag fiskade i Gransjön så blev det vått på bryggan och jag slant och kanade ned i vattnet och rev upp benet på en spik, jag fick ett 30 cm långt ärr på vaden, eftersom det inte var vanligt att gå till läkare för små skavanker så lade far om såret det läktes bra men jag började gå för tidigt, såret gick upp så det blev ett stort ärr efter läkningen.
När jag var hos Lars och åt körsbär så ramlade jag ner från ett träd och slog huvudet i en sten och fick möjligen en mindre hjärnskakning men vi var inte till någon doktor, jag har fortfarande ett ärr i hårbottnen som frisören har bekymmer om.
Också i 10 årsåldern hände en olycka när jag var hemma hos Bruno och vi gjorde en repstege av hässjelina. Vi hängde upp den i ett träd och när jag klättrade upp på repstegen så brast den och jag ramlade ned på någonting hårt, för jag skadade ett eller flera revben. Jag hade så ont att jag inte kunde gå hem utan Bruno drog mig hem i en barnvagn, det cirka 2 km från Brunos hem till mitt. Jag kommer inte ihåg hur länge jag låg till sängs, men jag är säker på att jag inte var hos någon läkare.
När jag gick i sjätte klass och när vi lekte rövare på rasterna så gällde det att hålla sig undan. För denna lek räckte inte skolgården till utan vi höll till i utkanterna, jag sprang över en berghäll och blev antagligen rädd för en stor tjur som var tjudrad intill denna. Av någon anledning snubblade jag och ramlade ned i ett stort bestånd med brännässlor och tog emot mig så olyckligt med vänster arm att den gick urled. Armen stod i en vinkel bakåt. Jag kom då ihåg att jag hade hört att om man fick till exempel ett finger eller arm ur led så skulle man snabbt dra den tillrätta igen. Så eftersom jag är en handlingens man så drog jag den tillrätta. Eftersom jag hade kortbyxor och kortärmad skjorta så blev jag kraftigt bränd av nässlorna. Nu fick pappa Hugo rycka in igen och lägga våtvarma omslag för att få ned svullnaden. Våtvarma omslag gjorde man genom att fukta en gasbinda i Burows lösning, vira den om den skadade kroppsdelen, lägga på en vaxduk (det fanns inte plastfolie på 1940-talet) för att hålla fukten kvar så länge som möjligt, utanpå detta vadd och gasbinda för att skapa värme. Med tiden så blev jag någorlunda återställd, men jag kunde till en början inte räta ut armen, så jag var hos en sjuksyster och fick råd. Jag skulle tänja mot ett plant underlar till exempel en bordsskiva. Efter flera års träning så blev armen rak.
Skrubbsår, vrickade fötter och stukade handleder hade jag titt som tätt eftersom vi alltid höll på med vilda lekar och spelade fotboll.
När jag gick i första klass drabbades jag av en svår förkylning och var borta från skolan halva andra terminen.
En gång vet jag med bestämdhet att jag var hos läkare, det var när jag tog bort polyperna, jag var i 8-9 årsåldern. Jag fick sitta i knäet på en person och så fick jag narkos, man lade en duk över mun och näsa och droppade på eter, jag blev tillsagd att säga pepparkaka, när jag hade sagt det några gånger så slutade jag, då hörde jag någon säga har han redan somnat? Då fortsatte jag att säga pepparkaka, pepparkaka, pepp, pe...

Tillbaka


Fotboll.
Efter skoltiden så ägnade jag mig mycket åt fotboll. Jag spelade först i Gammalkils pojklag, men när Nykils IF återuppstod 1950 så "värvades" jag dit och där deltog jag i deras lag tills jag började lumpen på I4. Spelarmarerialet var ganska tunt, så jag fick snart ställa mig i målet i A-laget.
Vi spelade en tid i Södra pokalserien, där vi mötte lag från Hycklinge, Horn, Kisa B, Slätmon, Ulrika, Skeda-Udde och Sturefors som exempel. Ett år deltog vi i en reservlagsserie, där vi mötte sådana lag som: Åtvidabergs FF C, Kenty C, Ljungsbro B.
Många gånger hade vi svårt att få ihop lag och vi var ganska dåliga så vi låg till det mesta sist i serien.

Resorna till och från matcherna var ganska tröttsamma, för det var inte vanligt att man hade privata bilar på den tiden, utan resorna gjordes med buss och eftersom det var krokiga grusvägar så tog det lång tid och så hade jag lätt för att få åksjuka. Så det tog hela söndagen när vi skulle till Horn eller Hycklinge.

En stilstudie på mig.



Ett par laguppställningar.
Gubblaget 1989.
Vår lagledare hade blivit sjuk i parkinson och det kom upp ett förslag att vi skulle hedra honom med en fotbollsmatch och få prata lite gamla minnen. Det blev en match mot Gammalkils damlag och här är referatet i corren från underlaget som jag lämnade in.
"Gubbarna" kunde än
Inte kan väl "gamla gubbar" slå ett ungt, friskt damlag av årgång 1989? Det var vad man frågade sig i Nykil och Gammalkil och nog fick tjejerna flest röster bland åskådarna. Men gubbarna från NykilsIF:s A-lag från 1950-1951 visade sig ha gott om krafter kvar och när slutsignalen mot Gammalkils damlag ljöd stod det oavgjort
1-1. Så fick dock matchen inte sluta, varför man lät straffsparkar avgöra och har man sett, skjuta kunde		 minsann gubbarna, för de vann med 6-5.

Det här var riktigt skoj, menade Ingvar Larsson i Nykils IF, som också berättafe att matchen kommit till för att föreningen ville hedra sin ordförande från 50-talet, Sven Carlsson som var injbjuden som åskådare.

Vi vill också tacka Gammalkils IF för att lånade ut dresser till oss, och för att de bjöd på så gott kaffe, säger Ingvar Larsson.



Gun och Sven Carlsson
Tillbaka

Föreningslivet.
Samtidigt som jag började med fotbollen, så gjorde jag också debut i föreningslivet/sällskapslivet. Det började med att jag deltog i en danskurs som anordnades på Vittsäters festplats Sedan kunde man åka runt till andra festplatser och dansa. På den tiden fick man lösa biljett för att få gå upp på dansbanan och dansa.

Mina föräldrar röstade på Bondeförbundet som var föregångaren till nuvarande Centerpartiet, så jag gick med i SLU som var dess ungdomsförbund. Där träffade jag John-Arne Samuelsson och vi höll ihop under många år. Hans föäldrar hade bil så vi kunde åka till olika bygdegårdar på möten och dans. I Nykil fanns det ingen allmän bygdegård, utan vid kyrkan fanns Gamlegården, men där fick man endast dansa tjolittan, men där hade vi föreningsmöten.
Inom SLU ordnades studiecirklar, vid ett tillfälle så åkte vi ett antal ungdomar släde till ett cirkelmöte. En tävling var bästa varan som jag vann! En gång kom jag tvåa rotfruktsgallring.
På sommaren var det var Allmogeting, det var en fest som varade i två dagar, då åkte vi på lövad vagn efter traktor, en gång till Kungsbroängen i Vreta Kloster, en annan gång till Rydsnäs i Västra Ryd.


Studiecirkel i korvätning?

Vid ett tillfälle spelade vi teater vid en hembygdsdag vid Åserum. Med anledning av det så var jag och några på en kurs för att ordna med detta, jag blev utsedd till regissör, men det var dåligt med lydnaden när det blev lite intimare scener.

Tillbaka
Lunnevads Folkhögskola
Åren 1952 till 1954 gick jag två vinterkurser vid Lunnevad. Den drevs av Östergötlands landsting och man fick ansöka om bidrag därifrån, som täckte internatkostnaden för skolan.

Rektor Per Söderbäck.

Stjärngossen med ? i pannan vem kan det vara!

Kören övar och så har vi kemi eller fysiklektion.


Skolresa till Stockholm 1953.
Vi åkte tåg och bodde på Af Chapman, besökte Dagens Nyheter, Tekniska museet, slottet och Katarinahissen.

1954 gjorde vi en resa till Holland. Där vi besökte en bondgård, såg på nattvakten och Anne Franks hus, en kanaltur i Amsterdam och den stora dammen. Amsterdam är byggd på pålar därför kan en del hus börja sjunka och kan därför behöva stöttas. I Hamburg kunde vi se ruiner från 2:a världskriget.

Tillbaka
Tillbaka till Pappa
Tillbaka till Släktforskning