Ahlands 6 okt. 1926.
Kära Karin
Nu du Karin får du din tvätt. Jag sade i telefon att Ida hade så hemskt mycket
att göra jemt, men hon kunde taga sig ett par timmar vilken e. m. som helst
och fara ut på om hon ville. men du Karin Jag kom inte det rätta när hon for hem
ifrån Wäte bazar så föll hon i vägen och slog sig mycket hårt i armen nedom axeln
det ät tre veckor sedan dess. och det är inte bra ännu, stora blåmärken. Jag är inte
bra ännu men Jag hoppas att Jag skall bli. Det är väl i åtta veckor Jag har varit sjuk,
så länge har Jag inte varit dålig förr. Vi telefonerade in till staden efter Doktor Carlson
och han kom äfven han. men Jag tycker allt att det är bättre nu,som väl är. Hugo har
varit och är ännu sjuk han har äfven sökt honom med godt resultat.
Hugo helsar till dig och frågar huru vi skall göra med hyndan. Hon är alt bra arg, de kan
knappast slita henne ifrån dem främmande som kommer. Vad är att göra?
Huru dant har du; skojigt är det inte säger du. Har förestånderskan dåligt ställt
har hon för högt arrende på hotellet. Arbetet är väl lätt, och maten är väl god hotellmat.
Ja nu skall jag väl sluta för denna gång; du må tro Jag orkar inte mycket för var gång.
Det är inte sex timmar som Jag har varit uppe på alla dessa veckorna, men jag hoppas
att jag skall kunna börja litet nu i sender.
Kära helsningar nu från oss alla
Vännerligen Mor.
Tillbaka
Eller fortsätt till nästa brev, 30 okt 1926
|