Gråbo den 14 juni 1920

Kära Karin!
Tack för ditt brev som Jag erhöll för ett par dagar sedan.
Roligt höra att du har helsan och trivas väl. Jag förstår nog att du har det rätt bra der du är
Vi har också helsan som väl är. och det är nog bra här Hugo är duktig och styr så gott han
kan, skörden ser lovande ut och "svinen" trivas bra
Det är inte meningen att dina pengar ska sättas in här det är rejälast att de är säkert
placerade på annat sätt tycker jag. Ida fick lite ont i sina ben först men det är bättre nu lite
reumatisk värk i här och där i kroppen har hon, som hon har dragit på sig i
ungdomsyran.
Det är så många som vill köpa mjölk här, vår mjölk är så väldigt fet och så mjölkas det så
renligt och snygt som möjligt. vi har korna inne vi har intet utebete förr än det blir skördat
på klövervallarna, då får vi tjudra dem. hästarna tjudrar de med en klave om ena bakbenet.
när Kalle fick se det så sade han: "så tjudrade vi kaninerna hemma, med snöret om ena
bakbenet annars om svansen".
Vi har sålt mjölken i 12 dagar och fått 40 öre litern men nu har vi satt upp den till 45 öre
den mjölken de får köpa från mjölkförsäljningarna är mycket dålig har fraktats lång väg
uppkokad ... blir ingen grädde på. Du är fortfarande skrifen i Kalmar.
Jag skall nu skriva till Notarien Svensson och höra huru snart han kan få det klart åt oss
med Antoni.
nu skall Jag afsluta
Kära helsningar från oss tre till dig.
Vänligen din mamma.

Kalle och Antoni som omnämns i brevet är okända personer.