Arbetslivet .

När skoltiden tog slut fick man börja jobba med det som fanns och ett arbete var skogsplantering.

Ett annat arbete var att gå som daglönare där det fanns arbete.
T. ex. vid en gård som heter Dvärstad, där jag sitter på ett lass med säd som vi kör hem till gården, den bilden finns under rubriken Jordbruket.
Jag arbetade mycket på en gård som heter Källgården,med höskörden, som på den tiden var mycket arbetskrävande, med hässjning och inkörning. En bonus att vara där var att på hösten fick man vara med på deras skördekalas och där var det mycket mat och dricka. Där arbetade jag också med skogsgallring och skogsplantering.

Vad jag arbetade med hemma hos mina föräldrar kan ni följa under rubrikerna Auktionen, hushållsgrisen, hästen, jordbruket, korna, nyodling och rotfrukter.


Efter Lunnevad hade siktet inställt på att utbilda mig inom jordbruket. För det och för att komma in på jordbruksskola så behövde jag praktik från ett större jordbruk. Samtidigt som jag gjorde lumpen så gjorde Sten Larsson från Norra Torp i Vreta Kloster det också, jag kände honom från lunnevadstiden. På så sätt kom jag i kontakt med hans far och jag kunde börja där som lantbruksbiträde 15 april 1955.
De hade ett kreaturslöst jordbruk, jag fick pröva på att köra traktor och delta i allmänna sysslor på gården. Det var en torr och varm sommar det året.
Sten hade en äldre bror Esbjörn, vi hade ett bra kamratskap och jag var som en familjemedlem hos dem. Det var meningen att jag skulle arbeta där under sommaren, så 1 oktober 1955 slutade jag. Lön 700 kr/månad.


Under min praktik i Vreta Kloster så ändrade jag mina planer och funderade på att bli vägmästare.
Så mitt nästa jobb blev som praktikant för vägarbeten hos Vägentreprenör Axel H. Åberg, där jag var med om att bygga Industrigatan förbi Folkets Park och Malmslättsvägen vid Gamla Linköping. Där fick jag bland annat köra sten med lastbil från Kallerstad, på den tiden fanns ej Tullbron utan vägen gick över Stångebro och Hamngatan förbi Centralstationen. Men arbetet blev nedlagt på grund av vinter, så anställningen varade mellan 1955-11-07 och 1956-02-15. Lön 1782 kr, skatt 433 kr. Under tiden gick sjukskriven för ett knäckt revben som jag fick i arbetet.



5 mars 1956 började jag vid Linköpings Stads Byggnadskontor, där jag jobbade i ett arbetslag där vi var fyra personer. Vi utförde en del ledningsarbeten, där det var handgrävning som gällde, grävmaskiner användes inte så mycket på den tiden, bland annat ute vid vattenverket i Tannefors. Lastning av gatsten på lastbil för hand. Vid något tillfälle var vi på reningsverket, det luktade! Men den 4 oktober 1956 slutade jag. Lön 6190 kr, skatt 1656 kr.


Nu hade jag slagit vägmästareutbildningen ur hågen och tröttnat på att jobba ute i ur och skur. Så den 8 oktober 1956 började jag på SAAB som plåtfräsare nere i berget. Arbetet gick till på så sätt att man lade upp aluminiumplåtar som var 1x3 meter på ett bord så det blev en tjocklek av 10 mm, sedan borrade och skruvade man fast en mall på plåten varefter man förde en fräs som gick med högt varvtal utefter mallen med handkraft och på så vis fräste ut detaljer ur plåtarna. Högt varvtal på en fräs är lika med högt ljud, så det var under denna tid som min hörsel blev skadad så att jag fick Tinnitus som började märkas när jag var 50 år. Vissa tider var det skiftarbete både två-skift och tre-skift.
Under denna tid läste jag en två-årig kurs Kontrollanter och arbetsledare på kvällstid. Efter den så började jag på LSTA, Linköpings Stads Tekniska Aftonskola, det var en fem-årig skola men jag kunde kvitta första året mot mina två på den tidigare kursen.
Efter tre år slutade jag som plåtfräsare och blev 15 nov. 1959 Tjänsteman, jag började som arbetstudieman ( på Saab). Snittlön 1211 skatt 317 per månad.



Som arbetsstudieman får man arbeta självständigt med många personer som arbetar med olika arbetsuppgifter, men det är också en balansgång med hur mycket man kan tolerera att presonerna försöker utnyttja sin yrkesskicklighet till att ge sig oförtjänta förmåner i fråga om tid eller pengar.
Efter min ingenjörsexamen vid LSTA slutade jag vid Saab den 30 nov.1964 och flyttade till Mariestad.
Slutlön 1800 skatt 505 kr per månad.


1 december 1964 började jag som arbetsstudieingenjör på Electrolux i Mariestad.
Där tillverkades frysboxar och kyl- och frysskåp. Efter ett år bildades en MTM-grupp som jag ingick i och där fick jag MTM-utbildning. Där gjorde jag MTM-analyser och operationsuppläggningar av linebunden tillverkning av montering.
Den 28 februari 1970 slutade jag på Electrolux för att börja på CVM i Linköping.
Slutlön 2800 skatt 980 kr per månad.


Den 1 mars 1970 började jag på CVM i Linköping som arbetsstudieingenjör. Vi hade då köpt Heidenstams gata 31, men det var ej inflyttningsklart då, så familjen bodde kvar i Mariestad och jag bodde hos mina föräldrar i Ekholmen under veckorna och så åkte jag hem till Mariestad på veckosluten. Den 27 maj flyttade vi till vårt hus i Ryd.
Jag jobbade med arbetsstudier på apparater till flygplan, på flygplan och stridsvagnar. jag gjorde tidformel för avsyning av detaljer till fpl-apparater.
Jag ingick i en avdelning Internkonsult, där jag deltog i uppläggningen av en modifieringsline för fpl SK60. Jag var handläggare för apparater som ingick i Saab´s försäljning av fpl35 Draken till Österrike. Ett halvår 1985 var jag utlånad till CTV eller Centrala Torpedverkstaden i Motala.
1988 upphörde Internkonsult och jag började på Apparetverkstaden, som jag tillhörde tills jag slutade 1997.

1991 fick jag och Mats Sandberg uppdraget att ta hand om det tekniska ansvaret för att göra underhåll på rotorblad till hkp10. Och för att kunna göra detta så fordrades det utbildning, så i juni månad 1991 åkte jag och Mats till Paris för utbildning i två veckor, därför att hkp10 var en fransk helikopter med beteckningen Super Puma.
Detta innebar att jag tillsammans med en montör fick åka till F17 i Ronneby och F21 i Luleå för att reparera rotorblad flera gånger.

När jag fyllde 60 år 1994, blev jag delpensionär och arbetade 80%.
Jag ingick i en miljögrupp där vi tog hand om det avfall som blev i produktionen. Jag deltog i rening av avfallsvatten från tvätteriet i verkstaden. Där vi för att få fram en reningsmetod gjorde ett antal besök hos olika tillverkare av utrustning. Vi 1994 bestämde oss för en vakumindunstare från Vapotech. Där man vid ett undertryck av 25 mbar och värme kan skilja det smutsiga vattnet från particklar och olja.
I början på 1990-talet bestämde miljöminister Birgitta Dahl att Trikloretylen skulle förbjudas i yrkesmässig användning på grund av cancerrisk. Tri är ett mycket fettlösande ämne och lätt att använda, därför användes det mycket i verkstäder för rengöring. Vi anskaffade en tvättmaskin från Finnsonic i Finland 1996. Förbudet mot Tri upphävdes av Eu (1998), det ansågs vara konkurrenshämmande.
Jag slutade på CVM 10 december 1997, som genom ett antal omorganisationer hade bytt namn till FFV Aerotech, tillsammans med ett 30-tal som blev övertaliga på grund av minskade försvarsbeställningar.

Vi som slutade ansåg att vi ej blev korrekt behandlade av FFV, med avseende på semesterdagar under vår avtalpension. Till viss del fick vi gehör för våra krav, men vi fortsatte att träffas och gör det i stort sett varannan månad i en klubblokal som Olles förening LBK-Gottfridsberg har vid Lingvallen. Varje år gör vi en utflykt med övernattning, vi har varit vid Ämtö i Gryt med båt, till Gunnleudd vid Loftahammar, Horns Camping. Då vi tävlar i femkamp, äter och umgås.



Arbetskamrater 1980. När jag vann en cykel på personalfest 1990.

Reparartion av stjärtrotorblad till hkp10 1992. Arbetskamrater 1996.

Vakumindunstaren. Tvättmaskinen.

Utflyckt till Storforsen i Pite älv, när vi var i Luleå och reparerade rotorblad. Vi som slutade på apparatverkstaden 10 dec 1997.

Utflyckt till Ämtö 1999. En gren i femkampen.

Franks båt som vi åkte med. Vår samlingspunkt vid Lingvallen.


1995 hade jag varit anställd i 25 år och blev då veteran och jag fick guldklocka.


Till början
Tillbaka till Pappa
Tillbaka till Historik Gerd och Ingvar